Att pollinera

KONTROLLERAD POLLINERING

-Tue Jörgensen-

Det är ett beklagligt faktum, att värdelösa plantor kräver lika lång tid och plats som den ”äkta varan”. Efterhand inser man att det redan spillts för mycket tid på odling av fröplantor av mer eller mindre tvivelaktig karaktär. Helt klart är att det är möjligt att föröka vackra och sortäkta plantor genom handpollinerat frö. Jag är helt övertygad om att alla entusiaster kan nå professionellt resultat om man följer några enstaka men viktiga råd. Hemligheten består principiellt av två olika problem. 1: att välja föräldramaterialet. 2: att ha full kontroll över pollineringsprocessen.

 

Att välja moderplanta

Fröplantor av sortäkta vildarter blir sällan bättre än sina föräldrar. Det är därför otvivelaktigt så att moderplantorna antingen skall producera ett artrent frö eller vara förälder till en primärhybrid, måste väljas med största omsorg. Här gäller att endast det bäst är gott nog. Det  vill säga bästa möjliga arvsegenskaper. Rena vildarter är normalt inte benägna att godta eget pollen. Om det överhuvud blir någon frösättning, blir kapslarna som regel små och innehåller endast lite frö. Dessutom blir resultatet ofta små plantor utan större växtkraft. Samma planta pollinerad med pollen från ett annat exemplar av samma art utvecklar som regel stora kapslar med rikliga mängder grobart frö. Detta är inte märkvärdigt utan naturens eget sätt att förhindra inavelsdegeneration. Det är en klok modell att låta den planta som har de bästa kvaliteterna bära fröet.

 

Kontroll av pollineringsprocessen

 

Pollen måste hanteras med absolut rena fingrar eller verktyg. Som regel är pollenet fullt utvecklat kort före blomman öppnar sig naturligt. På detta stadium kan det inte finnas något tvivel om dess renhet. Om pollenet inte är moget så tidigt är det nödvändigt att skydda sin pollengivare mot insekter, mot spill av pollen från grannplantor etc så att det inte sker någon ”förorening” av pollenet innan det skördas. Dessa säkerhetsåtgärder kan förefalla hysteriska men då pollen är mycket smått skall det i själva verket mindre till, än vad blotta ögat kan se för att befrukta stora mängder frö i en kapsel. Låt alltså bli att ta några chanser här. Pollen kan förvaras på en kall och luftig plats i minst 3-4 veckor, förutsatt att det torkat ut. I helt torrt tillstånd bevaras ”grobarheten” i många år i frysbox och entusiaster rekommenderas att lägga upp ett privat pollenlager när tillfälle därtill ges. Moder natur är alldeles för nyckfull för att man skall kunna räkna med att få färskt pollen varje år.                                                                                                                                         Själva pollineringen är den fas som ger anledning till de flesta försyndelserna och därmed misslyckade plantor. Några rhododendronblommor har i öppet tillstånd ståndare som är längre än pistillen och i dylika fall kan det bli nödvändigt emasculera blomman genom att försiktigt lossa kronbladen och ståndarna vid basen och därefter dra dem fram och bort från stiftet och märket, så att självpollinering undvikes. De flesta rhododendron har dock längre pistiller än ståndare. En sådan blomma är i realiteten lätt att pollinera utan att först emasculera. Med fingerspetsarna och pincett tvingar man blomman att öppna sig medan den ännu är i ballongstadiet(d v s inte slagit ut).                                                                       Det för befruktningen avsedda pollenet stryks av på märket och hela härligheten skyddas mot oavsiktlig pollinering genom att anbringa en liten bit operationstejp så att märket och den yttersta delen av stiftet stängs för omvärlden. Denna speciella tejp kan köpas på apotek (kallas också microtejp, änglahud o d). Den kan fås i olika bredder så att ”varje storlek på tumme” blir tillgodosedd. Låt för all del bli att förklara för expediten vad tejpen skall användas till så slipper du bli klassad som byfåne eller få andra mindre smickrande benämningar. Operationstejp har egenskaper gör den lämplig för vår ändamål. Den säkrar att pollenet blir kvar där det är anbragt. Den tillåter luft att cirkulera men förhindrar mekaniska skador pga regn o d och sist men absolut inte minst den skyddar till 100 % mot oavsiktlig pollinering. Det förr så kritiska problemet att skydda blomman till dess märket på pistillen blir mottagligt för pollen är eliminerat. Det anbragta pollenet sitter tryggt och säkert och väntar till rätt tidpunkt kommer. Det uppstår inga problem med kondensation eller överhettning i varmt solsken. Väsentligt är att efter några ekvilibristika provkörningar av systemet  – enklast förlagd till din egen ”Cunninghams White”- kan du utan darr på stämman förklara för den inbitne samlaren att han tryggt kan låta dig göra en kontrollerad pollinering (handpollinering) av hans ”roxianum oreonastes”, som fått sin första blomknopp efter 47 års tålmodig väntan. Pollineringen kan nämligen göras utan blomman förstörs.

Erfarenheterna från 1979, som hade en kall våt sommar då många plantor dröjde med att bli ”mottagliga” har lärt mig att djupfryst pollen kräver en något ändrad teknik. Pollenets hållbarhet efter upptining är nämligen inte lika stor som för färskt pollen. I detta fall öppnas blomman i ballongstadiet, som tidigare nämns, och märket och den yttre delen av stiftet isoleras med hjälp av tejp. Det är emellertid lämpligt att inte trycka samman tejpen omedelbart framför märket. Efter 10-14 dagar skär man med ett rakblad eller dylikt skarpt verktyg av tejpen precis vid märket, påför pollen och sätter en ny tejp över den ursprungliga. Denna metod är också användbar om man börjar jakten på en lämplig far, när moderplantans blommor håller på att slå ut.

 

Märkning av kapslarna

Det kan vara frestande att märka sina välmenta försök i denna ädla konst genom att skriva på de små bitarna tejp en sorts minikod. Jag vill kraftigt avråda från att använda en sådan märkning, då pistillen ofta torkar och faller av långt innan kapseln är mogen. Sätt märkningen på blommstjälken om den individuella blomman skall märkas. (här är tejp utmärkt) eller runt basen på hela klasen om pollineringen är samma för hela klasen.

 

Det är inte min avsikt med denna artikel att påstå att denna är den enda metoden för kontrollerad pollinering. Många andra metoder kan givetvis ge lika tillfredställande resultat, men de är enligt mina erfarenheter mera tidskrävande och ger större ”mekaniska” problem. De ser för övrigt rent gräsliga ut. Om metoden inte är enkel och snabb kan man vara ganska förvissad om att den stressade exekutorn som skall pollinera alla sina sällsynta plantor onsdagen den 26 maj exakt kl.16.37, frestas till genvägar på ett eller annan del vilket insekterna märker och så blir resultatet ofta därefter.”Handpollinerad” är enligt min mening en otillfredsställande beteckning. Den visar ofta ge resultat som inte är avsedda. Om handpollinering endast anger att pollen påförts med ”handkraft” anser jag att betäckningen helt bör strykas.

I detta fall betyder ”handpollinerat” ingenting, med kontrollerad pollinering betyder det att vederbörande pollinatör sätter sitt rykte på spel och det å sin sida betyder att jag skulle vara lycklig att få ta del av sådant frö.

Under de få generationer plantor som bildats sedan en art insamlades, har många blivit totalt oigenkännliga. Och även om naturens egen förökning  inte medför 100% avkomma, så kan detta förhållande endast  skyllas på bristande respekt för eller insikt om ”ärftlighetsläran”

 (artikeln publicerad i Svenska Rhododensällskapets skriftserie Nr 5 ’Förökning och pollinering av rhododendron’)

Kommentarer inaktiverade.