Frågespalten

Skötsel och Plantering

Sedan jag svarade på nedanstående fråga, har jag upptäckt att Hana-no-ego  är en plats på ön Yakushima. Förmodligen har man selekterat en planta från en utsådd av frön från platsen. Det är i så fall en kultivar av en proveniens, som förökats vegetativt . / Tommy

Hej Tommy

Köpte en yakushimanum ’Hana no ego’ vid en försäljning 1976. Den har aldrig blommat. Vad kan det vara för fel?
Gunnar

Hej Gunnar!

Här finns många variabler att ta hänsyn till, men eftersom det var så tidigt som 1976, borde det röra sig om 'vårförsäljning', då man importerat plantor från Tyskland, Storbritannien eller Holland. Hanna no ego är ett japanskt namn (Hana betyder blomma) borde vara en kultivar av yakushimanum, dvs en utvald bra planta av ett på Yakushima vildväxande exemplar, eller en korsning mellan två provenienserr av arten.  Jag skriver detta för att i tanken utesluta att det rör sig om en hybrid med en annan art. Möjligheten finns ju att plantan är köpt av en amatör som tagit frö från en buske utan att ha pollinerat den på ett riktigt sätt. Det blir naturligtvis inte då säkert en yakushimanum och definitivt inte en namngiven kulitivar. För att få en sådan, måste den  förökas vegetativt.1976 var gemene man inte alltid så noga med äktheten av en avkomma.

Jag tror ändå att det verkligen rör sig om en riktig Hana no ego. Att den inte blommar måste bero på att den inte får tillräckligt med sol. Yakushimanum är känslig för skuggig placering. Står den alltför mörkt tynar den bort och dör. Det skulle eventuellt kunna röra sig om brist på något ämne i jorden kanske fosfor. Men den teorin tror jag inte på. Om man ger för mycket kväve blir blomningen sämre, men inte så dålig att den inte skulle blomma på 35 år.

Jag odlar yakushimanum (egentligen R. degronianum ssp. yakushimanum) i olika former bl a från frö insamlade på Yakushima. De plantor som står lite skuggigt blommar inte så bra, medan de som står i brännande söderläge är överfyllda med blommor. Arten är oerhört tålig mot sol och vind och planteras ofta alltför mörkt. Dess växtsätt blir också mer kompakt och tilltalande. De behöver ingen gödning utan bara ett mulchlager varje höst.

Det svar jag kan ge är alltså  - för lite solexponering. Eventuellt kan du ge lite kaliumfosfat i augusti (svårlösligt) inför vintern. Det är ju november nu, men man kan ju testa.

Lycka till

Tommy (14 nov 2009)

Hej, jag har skrivit till dig (Tommy) tidigare om Hur jag ska få till med bra jord i min raised bed. Har sedan sist  gjort en egen lite marknadsundersökning och tagit hem hasselfors torv 1 bal, Stallvital torv 1 bal, och hämtat på Jehanders den Rod jord de blandar själva.  Den sist nämnda ser nästan ut som ler jord med lite barkbitar i varför jag måste välja bort den. Den ena torvbalen   Stallvital har humu -fieringsgrad 1-2, jag antar att det är bra. Den  andra från Hasselfors har hum grad 2-4 och ser för finfördelad ut.  Så då blir det Stallvital kvar, som jag kan köpa på Granngården.  Ska kolla också med ett stall i närheten. Min fråga denna gången:  inte heller Stallvital ser Så grov ut som på bilden du mejlade mig.  Kan jag ändå ta den och göra en egen blandning av sådan torv,  barkmull och bark? Skulle det bli bra med bara torv och barkmull?   Skulle vara väldigt intressant att höra bad du säger. Torven är ju i alla fall lättast att arbeta med och att ha i vanlig lerjord eller matjord känns som fusk. Tio kubik behöver jag få till, vilka procentsatser föreslår du om detta vore ok?

 Hej igen Susanne!

Humifieringsgrad 1-2  låter bra. Jag vet inte vad mina balar har, eftersom de saknar text. Visst kan du använda bara bark och torv, skulle jag ha svarat för några år sedan. Det har själv gjort i alla år och blandat med min sandjord (med lite barrförna till) Det börjar emellertid komma signaler om att nu, när västerlandet får tillgång till de ursprungliga växtlokalerna i Kina,   man finner lokaler där jorden är mineralrik. (usch vilken dålig svenska). Lars Olof Tunbrå skrev en artikel om detta i Bladet 2008:2. Där förordar han en inblandning av sk väggrus, vilket ju är mycket finfördelat. Jag har så mycket sand och mo i Ödsmål, att jag aldrig behövt tillsätta något liknande. Jag tycker att du skall läsa artikeln. Om du inte var medlem då, har jag artikeln scannad, så det är lätt för mig att skicka den.

Mycket beror ju på hur jorden under är beskaffad. Du har kanske berättat det, vilket jag i så fall har glömt. Är den mkt leraktig förslår jag att du blandar in lite grus.- Och DU glöm inte lite barrförna åtminstone runt de ytterst liggande rottrådarna på rotklumpen! Det är de, som skall växa ut i din nya rabatt och förse plantorna med alla de ämnen växten behöver. Det är svårt att ange några procentsatser, utan att se och inte minst känna på blandningen. En vild gissning kunde vara 40 % bark 40 % torv 5 % skogsförna och resten sand ev i olika fraktioner. Lite ganska stora stenar skadar inte, då de har en temeraturutjämnande egenskap.  Efterhand som åren går förmultnar din torv och bark och underlaget har en enastående förmåga att ’komma upp’ igen. Därför är det så oerhört viktigt att ’mulcha’ ett nytt lager vare år. Löv, bark, kottar, förna och ev lite torv varje höst, eftersom rötterna växer snett uppåt. (För att överleva på sina vilda lokaler där nedbrytningen pga   den låga temperaturen (altitud 3000-4000 m ö h  , sker långsamt.

R. brachycarpum är en tuff art som tål det mesta (utom mörker). När jag för tio år sedan började ta mitt arrende i anspråk, satte jag en liten planta – 20 -30 cm rätt på marken i ett mycket soligt läge.. Sparkade till lite löv runt om.  Några meter därifrån stod en 2 m hög ek. Det var allt. Jag mulchade inte vattnade den inte. Nu är den någon meter i diameter och tät. Den har mycket korta skott som årstillväxt. Jag säger som de gamle i Ödsmål: ”De e möt som e könstit!”

Lycka till

Tommy i oktober 2009.

1) Får ofta rådet att blanda i en del grus i jordblandningen. Vilken   kvalitet skall jag välja?

2) Även fått rådet att blanda i torra barr i jordblandningen. Barr av gran   eller fura ? Finns det risk att jag inockulerar svamp ? Ser ibland att det    finns vita partier i det torra barret.

3) Min catawbiense  är stor (2,5-3 m) men "står och stampar" Den är anlagd   för minst 30 år sedan och planteringsgropen var nog inte så omfångsrik. Hur
  kan jag får fart på den igen  Måste jag luckra och gräva under plantan och/eller fylla på med jordblandning/barkkompost el dyl? Skall jag vara nöjd
  med den storleken?

Bästa hälsningar
Jerker Löfgren
Lysekil/Vänersborg
Hej Jerker!

1. På din första fråga vill jag rekommendera dig att läsa Lars-Olof Tunbrås superba och uttömmande artikel vad gäller sand- och steninblandningar i olika jordtyper. (Rb. 2008:2).

2.    Då det gäller inblandning av förna i jorden har jag svarat på det ett antal  gånger. Det är det översta lagret av förna, kanske fem centimeter, som är  intressant. Det kan gärna innehålla småkvistar och kottar. Detta skapar en luftig struktur, plus att det tillför mykorizza svampar, som lever i symbios med rhododendronplantans allra finaste perifera rötter. Det finns olika skolor vad gäller gran kontra tall. Det finns undersökningar som visar att just granförna kan innehålla icke önskvärda svampsporer. Därför kan man rekommendera tall. Dessutom är ju tallens förna grövre och luftigare. Men som i allt annat så får man ta det man har. För småplantor undviker jag granförna, men i övrigt får det bli det som finns till buds. Jag lägger på stora granruskor som mulch på sommaren på de stora plantorna, då jag för en ojämn kamp mot granens kolossala växtkraft.

3. På din tredje fråga är det inte lätt at svara utan att veta vad du har för jordmån. Ett generellt förslag kan vara, att du mulchar med 10 -15 cm ek- eller boklöv. Lägg några kvistar på för att förhindra löven att blåsa bort. Ge plantan en ordentlig kvävedos ( flytande blåkorn 15ml i en tioliterkanna) i april, då björkarna slår ut. Är det torrt, så vattna ordentligt. Är det vått, så vattna absolut inte. Skölj bara ner blåkornen ordentligt.

Om du inte har Bladet 2008:2, Kan jag scanna in artikeln till dig.
Lycka till!

 Tommy den 23 sept. 2009.

Hej, jag skulle vilja köpa ett lass jord till Rh. istället för säckar, lättare att kärra ut än bära säck, och kanske billigare. Var köper man det på lass och vet du några riktpriser?

MVH Susann, medlem

Hej Susanne!

Det finns enligt min mening ingen anledning att köpa sk Rhododendronjord varken ur ekonomisk eller funktionell synpunkt. Köp grov torv och med grov menar jag riktigt grov (se bild). En del av den torv som säljs i handeln och som på säcken anges som ’bra till rhododendron’ är  fin ’bösliknande’ torv som bryts ner på ett år. Dessutom blir den kompakt och ger inte de hålrum i jorden med ’luft’, som rötterna behöver. Blanda sedan torven med bark, tall (gärna mycket kottar) - ek… förna. Då får du ett luftigt och fint substrat, som ligger i jorden flera år. Det blir dessutom mycket billigare. (Allting går att sälja med mördande reklam -Kom och köp konserverad gröt.)

Om du har lerjord blandar du med fördel in grus.

Lycka till

Tommy         Den 20 augusti 2009

Hej!

Min stora Polaris, köpt 2002, står vid ett berg. Den blommar överdådigt, liksom den gör varje år. MEN i år lägger sig grenarna ner. Går man nedför stigen ser det ut som en ringmur av blommor i tre våningar ungefär och en massa kala hjulekrar innanför. Vad kan jag ha gjort för fel? Vad skulle jag ha gjort? Vad kan jag göra nu?

Tacksam för förslag!

Margit Kåberger

 Hej Marit!

Det du beskriver är ett stort problem  även för mig. Det finns tre orsaker och det troligaste är att det är en kombination av de tre

• Buskarna har alldeles för stor årstillväxt.  Detta leder till att skotten inte orkar bära upp nästa års tillväxt. Orsaken kan vara att man gödslat med för mycket kväve eller att vattentillgången, då skotten växer ut, är alltför stor. Ofta en kombination av de båda. En planta som växer i gott substrat dvs får sitt årliga mulchlager, behöver ingen ytterligare näringstillförsel. Jag har givit mina buskar lite kaliumfosfat några höstar och möjligen kan fosforsalterna bidraga till en oönskad alltför stor tillväxt.
   

• I tre år i rad har jag fått blöt snö, som lägger grenarna ned. Om denna snö får ligga kvar ett tag och kanske t  o m  följs av en längre frostperiod klarar grenarna inte av att resa sig fullt ut, när snön försvinner. Medicinen här är att snabbt, så länge snön är våt, skaka av densamma.
   

• Om plantorna står för mörkt tenderar tillväxten att bli för stor. Ut med plantorna i mer öppna lägen. Om det verkar torrt i jorden och har fallit lite regn, innan årsskotten börjar växa ut, kan man göra plantan en björntjänst genom att vattna alltför mycket. Givetvis kan grenarna också lägga sig ned av tyngden på blomklasen – speciellt vid regnväder.

         Till sist: Glöm inte att de svar jag ger är min personliga åsikt. Jag använder i allmänhet inte böcker för att söka svar. Ett klassiskt exempel är följande:

I böcker om krukväxter kan man nästan alltid läsa, att man inte får vrida på Hibiskusplantor, för då tappar de sina knoppar, Jag har odlat Hibiskus mycket i alla de former och vridit på dem dagligen utan att någon knopp fallit av. Risken då journalister skriver ’trädgårdslitteratur’ är att de skriver av varann och på så sätt befäster felaktiga råd.

Mina råd är kanske inte alltid helt korrekta, men de grundar sig dels på erfarenhet – inte avskrift av en aldrig så vedertagen ’sanning’, dels på att jag bollar tveksamheter med odlare, som jag vet är kunninga.

Lycka till

Tommy  (den 10 juni 2009 )

Hej på er

 Vi står i startgroparna att flytta till Tjörn i Bohuslän med våra Rhododendron, till en ekskog med ca ½ m jord från gamla eklöv. Träden skuggar kanske i mesta laget. Södersluttning och odlingszon 1 eller möjligen 2.

Jag  kommer att få 5000 m2 att odla på så nu äntligen kommer de exemplar som är för stora för en villaträdgård att få utrymme.  Vad skall vi tänka på innan planteringen?   Hur klarar rhododendron konkuransen från ekrötter och övriga växter i naturen?

Med vänlig hälsning
Pär Arkelsjö
Mölndal

Hej Pär!

De förhållanden som du beskriver verkar som en önskedröm för alla Rhododendronodlare.
 

• Jorden. En så djup ekförna är helt perfekt. Eftersom eklöv har en sur reaktion (lågt pH) behöver du inte förbättra jorden. Det vore kanske idé att blanda i lite grov, mycket fuktig, torv i rotsystemets periferi, dels för att för att säkerställa vattentillgång, dels för att få de nya rottrådarna att snabbt etablera sig. I övrigt kommer eklöven att ge dig naturlig mulch. Du kan bara kratta upp lite extra löv runt varje buske på hösten.

• Läget. Att det är en sluttning gör att du inte behöver oroa dig för stående vatten, vilket är en stor anledning till de svampskador, som blivit allt vanligare med den tilltagande nederbörden vi upplevt här på västkusten, de senaste åren. Eftersom du har ett söderläge, borde ljuset räcka under växtperioden.. Det problem man har med lövfallande träd, är att de inte ger så mycket skydd för den förrädiska vårsolen i mars - april. I det hänseendet är tallen en bättre överståndare. Man kan ju inte få allt. Vårsolen är som mest förrädisk i österläge, där bladtemperaturen snabbt kan variera från -10⁰  till +10⁰  i full exponering efter kalla nätter. I söderläge får du en mer jämn temperaturförändring. Det är inte mycket man kan göra för att skydda stora plantor mot solen på våren.

• Rot konkurrens .  Även  i detta hänseende är eken en god överståndare. Rötterna växer, liksom hos tallen i huvudsak nedåt och konkurrerar inte med Rhododendron. Om du däremot tvingas vattna under torra somrar, kan det bli ett problem om du punktvattnar varje planta för sig. Då han även ekens rötter söka sig dit (positiv hydrotaxis).  Det är därför viktigt att ’bredvattna’ dvs sätta på en spridare, som vattnar av hela området.   

Lycka till
Tommy den 20april 2009

Hej!
Vi har fått ärva en buske  (skulle slängas!) som planterats enligt konstens alla regler (förra året) och den har hittills verkat stortrivas, men nu rodnar bladen. Brukar de göra det på hösten? Det är en vanlig lila rhododendron. Kan inte se någon ohyra på den. Bifogar bilder.
Det är min första rhododendron, om frågan verkar banal...
Mvh Eva Gottfridsson
Skokloster

Hej Eva!
Att äldre blad gulnar och faller av på hösten är helt naturligt. Vissa arter behåller bara årets bl a (ex. R. fortunei).  Andra kan hålla sina blad i fyra år ( ex. vissa R. degronianumformer). Naturligtvis har sommarens väder och nederbörd en avgörande betydelse. Efter år med mkt torra perioder gör plantorna sig av med de äldre bladen för att minska avdunstningsytan inför den stundande vintern
Tommy

Hej alla kloka!

När man språkar R. med folk så kommer ofelbart nån kommentar om att `dom ska ju stå i skugga´. Sanningen är ju nåt helt annat. Min fråga till Er kunniga är... Varför inte plocka ihop en hanterbar lista på buskar som har just det kravet...att de inte ska ha sol eller väldigt lite av den varan. Kan man ge sådana tips till folk som tänkt sig en buske på nordsidan...ja då får de ju ett bättre liv tillsammans med sina Rhododendron.

Kenneth Petersson/Borlänge

Hej Kenneth!

 Det är tyvärr inte så enkelt att göra den lista som du efterfrågar. Jag skall försöka att besvara din komplicerade fråga så koncist jag kan.

 ·         Alpina arter (småbladiga) kräver mycket ljus, annars dör de. I naturen täcks de av ett tjockt snölager. I Kina, där våren kommer för att stanna – utan de ’bakslag’ i form av växlande kalla och varma perioder i mars, april, som vi har,  behöver plantorna inget skydd. Vi måste då skydda alpinerna mot främst solen, så att de inte börjar växa, så snart det blir lite vår i luften. Värst är morgonsolen som på kort tid kan ändra bladtemperaturen från kanske -5 till +10 inom någon timma. Täck plantorna med t ex tall- eller granris förslagsvis i januari. Se bara till attt de finns en luftspalt mellan täckning och planta annars kan de mögla eller ruttna. 

·         Storbladiga arter, har i princip samma problem. Ofta vill vi odla växter, som är på gränsen till vad det lokala klimatet tillåter. I naturen har arterna under årtusenden utvecklats till att klara rådande klimat. Det kan vara att snötäcket är så tjockt att plantan aldrig utsätts för lufttemperaturen under vintern. Plantorna växer kanske på bergssluttningar åt ett väderstreck, som på platsen är fördelaktigt. Det finns säkert en hel mängd faktorer som gör att arten hittat sin nisch. Liksom var fallet med alpinerna måste vi skydda ömtåliga plantor mot temperaturväxlingarna på våren, genom att plantera dem något skyddat.

 I allmänhet planteras Rhododendron alltför mörkt. För att de skall blomma och få vackert bladverk behöver de ljus. En alltför skuggig plantering gör plantan enbart till en bladplanta. Det kan finnas skäl till detta om man vill försöka sig på storbladiga och ömtåliga arter som t ex R. rex.

Den enkla lösningen på problemet är att odla plantor, som tål att exponeras i det mikroklimat, som man lyckas  skapa. Då skall de planteras ljust och luftigt med solbestrålning flera timmar om dygnet. R. yakushimanum blir snyggare och blomvilligare ju soligare den står i zon 3, medan den sakta tynar bort i skugga.

Hoppas att jag givit dig lite tips, även om jag inte kan prestera någon lista.

Lycka till

Tommy Johansson i dec 2007

Hej,
Vi köpte våren -07 en Rhododendron som vi lät stå kvar i sin kruka för att stå ute på balkongen (norrläge med sol på morgon och sena sommarkvällar och skugga resten av dagen). Den har blommat fint därute och tycks må bra i övrigt. För några veckor sedan tog vi in den, pga frostnätterna. Klarar den en övervintring inomhus?
 Lars K Vikström

Hej Lars!
Jag vet inte om du är medlem, men väljer ändå att svara eftersom det är en alltmer förekommande fråga. Har svarat på den tidigare och utan framgång skickat ut en uppmaning till läsekretsen att komma med erfarenheter. Man kan  möjligtvis i vissa avseenden jämföra  med övervintringar av ettårssticklingar. Som jag ser det är det följande kriterier som skall uppfyllas

• Temperaturen bör ligga inom  intervallet -1 till +10.

• Den bör få något ljus. Hög temperatur - mer ljus

• Luftfuktighet under 40% tillsammans med hög temperatur är förödande.

• Ju kallare plantan står,  desto torrare bör man hålla jorden. Vid idealtemperaturen +5 skall jorden bara vara lätt fuktig.

• Ställ krukan så, att den även får luft underifrån.

Lycka till Lars!
Om någon i läsekretsen har erfarenhet i denna fråga vore det värdefullt om ni hör av er till mig.
Tommy

Hej!
Många handelsträdgårdar säljer ut sina bestånd av Rhododendron och Azalea till bra pris på senhösten. Är det en dålig idé att köpa och plantera så här sent på året? Finns det något man kan göra för att underlätta etableringen?
Mvh
Håkan

Hej Håkan.
Frågan finns redan besvarad under 'Plantering och Skötsel' som svar till Kaj Bremertz längre ned på denna sida. Med tanke på den sena hösten och om vintern skulle bli hård är jag tveksam. Men du kan ju alltid chansa. Om det är lätta sorter och vi får en mild vinter, lyckas det säkert. I allmänhet är hybrider, som nu för tiden mestadels är ympade på 'Cunningham's White' rätt lätta. Till slut är det ändå frågan om rotsystemet har förmågan förse plantan med tillräckligt mycket vatten fram till våren. En förutsättning är att plantan stått utomhus och att rotsystemet är friskt. Sk. azaleor har naturligtvis större chans att klara sig.
Lycka till!
Tommy
                                                                                                                                                                     Kungälv i nov.  2006

Hej!

Har länge varit sugen på Rhododendron men känner mig osäker då alla säger att de är "svåra". Jag undrar om så är fallet? Jag bor i Uppsala (växtzon 5 tror jag) och undrar om Du kan rekommendera någon sort som skulle passa vår leriga jord här? Går det att plantera Rhododendron i norrläge?

Tack på förhand

//Nybörjare Magdalena

 Hej  Magdalena!

Rhododendron är inte, som du uttrycker det, svåra. Det gäller bara att ge dem rätt förutsättningar vad gäller jord och läge.

• Zon 5 har jag inte någon personlig erfarenhet av. Det finns emellertid många av våra medlemmar, som odlar förvånansvärt ömtåliga arter och hybrider där. Det handlar inte bara om zonen, utan kanske mer om det sk mikroklimat, man lyckas skapa med hjälp av vindskydd, undvikande av kallras, jorden etc.
• Med tanke på att du har lerjord föreslår jag upphöjda bäddar sk raised beds . Du kan läsa om dessa i mina svar i Frågespalten. Du kan se en schematisk teckning  under Odlingstips  hur en upphöjd bädd kan se ut. Man kan även använda sig av lutning på marken (om man har en sådan). Man lägger då stenar, stockar el dylikt, som stopp och fyller den triangel, som bildats, med torv, barrförna eller bark. Det kan räcka med ett 20 cm tjockt lager. Ev måste du ’ner i leran om rotklumpen är för hög. Blanda i så fall denna med tjockt grus, torv. När du sedan planterat täcker du allt med ett lager av bok- ,eklöv eller förna.
• I Finland har man tagit fram en mängd hybrider, som tål ditt klimat. Titta på Kristian Theqvists Hemsida (http://www.rhodogarden.com/main/index_1024_en.html)

och/eller fråga i din plantskola.

Lycka till

                                                     Tommy i Ödsmål i juli 2006.

Hej!
Trots att jag ännu inte är medlem skickar jag en fråga... blir glad om ni svarar men förstår om ni inte gör det.   Vi har en gammal rhododendron som jag efter letande på nätet gissar är en August Lempken enligt biopix.dk. (bifogar en bild) Vår rhododendron är gammal, gles nertill och torr men blommar jättefint just nu med mycket blommor men resten av året är den inte vacker. Nu står den i full sol utan någon som helst skötsel. Men i år ska vi ta oss an den delen av trädgården och behöver då flytta vår buske till vad jag gissar är en bättre plats för den. Men till min fråga... Kan vi först i år beskära den ordentligt för att få nya friska grenar och sedan till våren flytta den? Eller ska vi chansa och göra allt på samma gång i år eller till våren?? Finns det hopp om att få behålla den trots flytt? Den har ju en sån vacker färg!!
 Med vänlig hälsning Annika Blom

 Hej Annika!
Beskärning är det många som frågar om och det finns en del svar i Frågespalten. Det går utmärkt att beskära i år och flytta den nästa år. Eftersom beskärningen sker så sent på säsongen, är det föga troligt att den blommar nästa år. Välkommen till sällskapet. Ett medlemsskap ger dig mycket bl a tillfälle att skaffa mer ovanliga arter och hybrider,
Lycka till!
Tommy

Hej!

Jag skall satsa på rhododendron i en halvskuggig hörna av min trädgård. Jag tror att det kommer att funka bra eftersom marken är sur. Jag vill ha en stor buske. Vilken sort skall jag då välja? Jag har min stuga i Askim. Med sur menar jag att där växer mycket mossa och att den inte verkar vara så näringsrik samt att det är fuktigt.
Mvh
Jessika

Hej Jessica!

Innan vi går in på lämplig planta för Det vill jag reda ut begreppet  sur jord.  Att rhododendron vill ha vatten och fuktighet i jorden är inte detsamma, som att plantorna vill växa där det är surt= vått. Med sur jord menar man att jordens reaktion skall vara sur. Det finns en skala mellan 1 och 14, som betecknar surhetsgraden. Det sk pH värdet.
Om jorden är neutral säger man att den har pH 7. Mellan 1 och 7 betecknar högre eller lägre surhetsgrad. Det är koncentrationen av vätejoner H+, som bestämmer värdet. Exempel på sura ’ämnen’ är t ex ättiksyra. Motsatsen till sur är basisk reaktion. Exempel på sådana ämnen är t ex kalk, såpa vanlig tvål, som alla har ett pH, som ligger över 7.

De flesta Rhododendron växer bäst vid en surhetsgrad vid ca pH 5. PH skalan är logaritmisk. Enkelt kan man säga att det är mycket större skillnad mellan 6 och 7 än mellan 5 och 6. Det är för att få en sur reaktion på jorden som man blandar in torv. Torven har en sur reaktion – lågt pH, dessutom har den god förmåga att hålla fuktighet.
Man brukar säga att där det växer mossa är det surt. Det stämmer dock dåligt. Åtminstone här på väskusten tar mossan över mer och mer även på basiska lerjordar.
Mossa är alltså ingen garanti för sur jord. Därför råder jag dig att blanda in mycket torv, barrförna i jorden. Är det lerjord ( Askim låg för några tusen år sedan under vatten) är det välgörande med bark och kanske t om grovt grus.
Efter denna (alltför) långa utredning till din egentliga fråga: En stor Rhododendron.
Om du vill ha en art kan du t ex satsa på R. fortunei, R. calophytum, R. sutchuenense, de blir alla mycket stora med tiden och de klarar ditt fina klimat ute i Askim. Vad gäller hybrider, som är lättare att få tag på, finns det en uppsjö att välja mellan. Om du kan få tag i någon fortuneihybrid, är det ett bra val. Du skall inte köpa någon av de nu så populära yakushimanumhybriderna, som plantskolorna satsar mycket på. De blir inte särskilt stora. Pga ditt fina klimat har du mycket att vläja på, och hittar  säkert någon lämplig sort.
Lycka till!
Tommy

Hej

Jag hittade några fina R.Percy Wiseman på torget väldigt billigt innan påsk, nästan i full blom. De ska väl blomma i mitten på maj? Jag tänker försöka sätta dem i zon 3-4 hos mig på en skyddad plats och se hur det går. Vad gör man för att få dem att klara resan från Holland till Roslagen och behöver de skyddas på nåt speciellt sätt? tacksam för tips.

mvh  Monika Nyström

Hej Monika!

Din fråga är berättigad, med tanke att vi köper plantor i sydligare länder, där våren kommer tidigare än här. Det kan också gälla för odlare långt norrut i Sverige, som inhandlar plantor i Sydsverige. Problemet är detsamma. Det kan också vara så att plantorna står i växthus i det gardencenter där man köper dem, och på så sätt ligger före i årsutvecklingen. Jag tycker att det finns två sätt att lösa problemet:

1. Låt plantorna stå kvar i sina krukor tills risken för nattfrost är över. Är de inte inkrukade får man göra det. Låt dem stå ute på dagarna och om det finns risk för nattfrost, ta in dem för natten. Ju svalare man förvarar dem nattetid desto bättre. Detta sätt använde vi när jag var aktiv vid import från t ex Cox i Skottland. Vi kunde kruka in ett 100 plantor. Och använde då denna metod. Arbetsam, men säker. Glöm inte att vattna genom jorden ordentligt vid inkrukningen, så att rötterna får kontakt med jorden. Här kan man använda ren ogödslad och okalkad torv (fuktig). Det kan röra sig om dryga månaden, som man får traska ut och in med krukorna. I ditt fall Monika, är det ju så få plantor att det inte blir särskilt betungande.
2. Om det rör sig om mindre plantor, som är lätta att täck över, kan man plantera ut dem direkt. Man måste, då det är risk för nattfrost, täcka plantorna ordenligt på kvällen, så att kylan inte når in till plantan. Sedan avläsnar man täckningen nästa morgon, då temperaturen stigit till några plusgrader. Denna metod ger plantan en bättre start om våren, men är i gengäld osäker, då vi aldrig vet hur stark nattfrost som väntar. 

Jag   brukar plantera ut dem i början av juni. (Ödsmål zon 3), då risken för eventuella järnnätter är över.

Lycka till
Tommy

Lapponicum x keiskei

Hur planterar jag denna hybrid? Medan  R. lapponicum vill ha kyligt, skuggigt och är kalkgynnande så är ju R.keiskei solälskande och föredrar (väl?) mera sur jord, så att jag undrar vilka egenskaper hybriden är "rustad" med.
mvh, Anja C. Hill

Hej Anja!

Ledsen för att du fått vänta på svar.  Jag har letat i litteraturen, men ingenstans hittat att  lapponicum är kalkföredragande utan snarare kalktolerant. Det är inte ovanligt att alpina arter växer på kalkunderlag i naturen, men att de har ett lager av mer eller mindre surt lager förna emellan.
Själva frågeställningen är inte så svår att besvara, eller rättare omöjlig att bevara med någon säkerhet, eftersom vi talar om en hybrid. R. keiskei är ju dåligt härdig här uppe  (zon 2-3). Arten måste placeras med skydd för vårsolen för att överleva, men blommar ändå hyfsat. R. lapponicum som du refererar till, är förmodligen den form, som växer i bl a Japan och Ryssland - R. paviflorum group. Denna är mer lättodlad och har förmodligen använts vid denna korsning.
Om du köpt en planta och bara har den, tror jag att du skall sätta den något skyddat för att inte förlora den under våra besvärliga mars- april frostnätter.   Jag skulle själv inte tillsätta någon kalk, utan plantera den i traditionell ’rhododendronjord’. Har du däremot en F1 utsådd, kan du experimentera med olika placeringar och en gnutta kalk.
Rent generellt kan man säga att en korsnings egenskaper är svåra att förutse vad gäller härdighet, bladform, blomfärg osv.

Lycka till och hör av dig, när du sett plantans reaktion.
Hälsningar
Tommy

Jag har en en vanlig hederlig Rhodo. catawbiense, i södra Stockholm, som växer och frodas ypperligt, trots diverse mindre snäll behandling. Jag tror att den fick en kvävechock nu på sensommaren för bladen blev väldigt gula utan tecken på skadedjur. Anledningen är att vi på vår lilla radhustomt fick utrymmesbrist i trädgårdskomposten och la en större mängd trädgårdsavfall och rens ifrån kaninen under Rhododendron. Vi har nu ett ca 40 cm tjockt kompostlager under rhododendron.
Hamnar rhododendrons rötter för djupt nu, så att jag bör skala av lite kompost?
Mvh
Kerstin Kindström

Det var de äldsta bladen som blev fläckvis gula för att sedan bli helt gula och falla ner. Det blev väldigt mycket gräsklipp i trädgårdsavfallet som hammnade under rhododendron.
/Kerstin

Bästa Kerstin!
Att de gamla bladen ramlar av är helt naturligt och i sin ordning. Olika arter och hybrider behåller sina gamla årsblad olika lång tid. Så t ex brukar    R. fortunei bara behålla årets blad, vilket gör att den ser lite spretig ut. Vissa typer av R. degronianum behåller fyra årstillväxter av bladen, vilket ger dessa buskar ett kompakt utseende.
Denna rytm kan dock störas av en torr sommar vilket gör att plantorna släpper fler årstillväxter än normalt. I östra delen av Sverige har det i år varit en torr eftersommar och höst. Plantorna släpper då fler blad än vanligt för att klara av vintern, genom att minska avdunstningsytan.
Vad gäller ditt mulchlager är det vanskligt att bestämt säga om  det är för tjockt, med tanke på att kompost inte, som är fallet med löv, trycks ihop under vintern. Som du själv säger, bör man undvika gräs som mulchsubstrat. Kanske kan du sprida ut det lite, vilket skulle gynna de nya rötterna nästa sommar.
Tommy

Hej Tommy!

Har nyligen blivit medlem och ser fram emot att lära mig mer om Rhododendron. Så till min fråga. Vi har för en tid sedan köpt en sluttande villatomt (påminner om en skogstomt) och håller nu på med markarbeten/grovplanering av tomten. Vår målsättning är att plantera en hel del Rhododendron. Jordmånen på tomten verkar vara idealisk, då den är sur. Vi ser att gannarnas Rhoddar växer och frodas fantastiskt fint. Nu är det så att vi har möjlighet att tillgå ett stort lass med åkerjord för fylle där vi skall ha gräsmatta och planteringar. Vår tanke är att fylla (05- 1 meter) med åkerjorden och sedan göra tillägg (0,5 meter) med den typ av jord och torv som passar för Roddodendronplantering. Fungerar det eller förstör den "feta" åkerjorden vår "magra" jord?
Tack på förhand för ditt svar.
Vänliga hälsningar,
Emma Sahlén

Hej Emma!

Det är mycket svårt för mig att bedöma 'åkerjordens' beskaffenhet . Därför föreslår jag att ni lämnar 'hål', där ni inte lägger på åkerjord. Hålet kan vara någon dryg meter i diameter och 50 cm djupt. I dessa hål planterar ni era plantor med traditionell rhododjord. Eftersom det kan röra sig om stora kvantiteter, kan man, som du föreslår,  gå en medelväg och till hälften fylla med åkerjorden, som sedan blandas med torv, bark, skogsförna etc.
Allt är beroende på åkerjordens struktur och innehåll (framför allt lerhalten). Det viktigaste är att planteringshålen blir genomsläppliga för vatten och att ni varje år lägger på rejält med mulch under buskarna.

Lycka till
Tommy

Hej!

Jag är inte medlem hos er men undrar om Ni ändå kan svara på min fråga. Jag undrar om det ska vara något visst avstånd mellan två buskar?
Tack på förhand
\ Karin Lundström

Hej Karin!
Din fråga är inte lätt att bevara generellt. Har du flera buskar i samma rabatt, kan du sätta dem lite tätare. Det förutsätter att du kan flytta dem om några år. Är det däremot fråga om 'solitära' buskar som skall stå kvar, bör du sätta dem med 2-3 m avstånd, beroende av sort. Det gör att varje buske får utvecklas  med ljus från alla håll . Oftast planteras buskar för tätt, varvid de växer ihop, och förlorar sina naturliga former.
Hälsningar
Tommy

Hej,
jag har lovat att hjälpa till med att anlägga en rhododendronrabatt. Den ska var 9m lång och 2m bred. jorden är väldigt kalkrik och det finns bara
brunnsvatten,också kalkrikt, att vattna med. Hur grundar vi en bra bädd för rhododendron och andra surjordsväxter? Efter att ha läst alla frågor och
svar om skötsel och odling av rhododendron tror jag mig ha förstått att vattnets kvalietet spelar mindre roll men att en god "jord" är A och O. Vi
har funderat på torvblock som kant men hur ska själva bädden byggas upp?Har i princip endast tillgång till de "jordar" som säljs på handelsträdgårdar.
Tacksam för svar är:
Helena. Tack

Hej Helena!
Förlåt att svaret dröjt

Jag skulle utan tvekan göra en s k raised bed dvs; bygg upp på befintlig jord en ny rabatt. Den kan omgärdas av  t ex torv eller sten. Sedan fyller du med lämpligt material: torv, bark, gran- eller tallförna, mindre 'pinnar' och det du kan få tag i. Det räcker med en höjd av 30 - 40 cm. Akta dig för att lägga i alltför stora grenar eller små stockar, då det kan bli svårt att få med rotsystemet om du efter några år vill flytta isär plantorna. (Det brukar man behöva, då man i allmänhet planterar för tätt till en början.)
Lycka till
Tommy